Reningsdammarna
”Kloaken som ville bli en lustgård”
Konstnären Arne Klingborg insåg tidigt i arbetet med trädgården, att det fanns möjligheter att på plats ta hand om det egna avloppsvattnet och rena det på ett naturligt, biologiskt vis. Liksom i det övriga arbetet att utveckla parken, utgick man ifrån den befintliga platsen och skapade former och funktioner utifrån det platsspecifika. Arne Klingborg såg här en möjlighet att skapa en dammpark av avloppsvattnet, funktionen formades till något vackert och Claude Monets näckrosdammar blev en förebild.
Dammarna byggdes till, den ena efter den andra, vartefter området växte. Ett samarbete med John Wilkes gav dammparken de karakteristiska vattentrapporna. De sk ”Flow forms” skapar en typisk rörelse i skålarna, som bidrar till syresättning av vattnet, som är en väsentlig del av reningsprocessen.
Idag har anläggningen vuxit till hela två system, Steineranläggningen i Trädgårdsparken och Nibbleanläggningen, som ligger bortanför Magasinet. Stora krav ställs på anläggningarna så att framförallt fosfor och kväve inte släpps ut i den känsliga Östersjön. På senare år har därför anläggningarna försetts med slamavskiljare och kemfällning, som kompletterar den biologiska reningen i dammarna.
Anläggningen blev ett framgångsrikt pilotprojekt och en källa för inspiration och kunskapsutveckling om biologiska reningsprocesser även på andra ställen i landet. Dammarna i Ytterjärna är ett unikt exempel på forskning i praktiken, där skönheten är en lika viktig del som de tekniska och biologiska aspekterna. Dammanläggningen sköts idag av Frötallen AB.